Nej, det är ingen glad Malin som kommer hem från ortopeden.
Verkligen inte.
Jag skulle som sagt till ortopeden idag.
Och förhoppningsvis få glada nyheter.
Men glada, det vet jag inte om jag kan säga..
Nu ska jag tydligen till sjukgymnasten och "träna" min häl i typ 3-4 månader.
Bah!
Fy fan alltså. Så  det blir ytterligare 3-4 månader jag får vänta på att jag kan börja träna igen.
Förhoppningsvis, det är ju inte säkert att det hjälper. Men får hoppas på det bästa.

Jag berättade för ortopeden om det inte kunde vara så att jag har haglunds sjukdom.
Men så verkade det inte.
Hon skulle prata med en fotexpert på sjukhuset om vad hon trodde. Tyvärr hade hon inte tid när jag var där, för hon opererade.
Men ortopeden jag var hos sa att hon skulle höra av sig när hon hade pratat med henne.
Så vi får väl se vad hon säger..

Jag blir så jävla trött på detta.
Doktorn som skickade mig till ortopeden sa att dom lär säkert operera och skrapa bort det hårda.
Inte för att jag trodde på en operation idag. Men att vi skulle boka tid.
Men nej, så blev det inte.
Förvånad är jag inte heller. Brukar ju aldrig bli som jag vill.
Så känner jag verkligen nu.
Så vi får väl se hur detta slutar.
Just nu är jag så äckligt förbannad.