Nu är klockan 12 och jag har varit vaken i nästan två timmar,
är jättetrött men jag tvingade mig själv att gå upp tidigt idag eftersom
Robban (sångare, takida <3) skulle vara med på tv:n och det kunde jag ju absolut inte missa! :)
Med ett leende på läpparna låg jag och väntade på att han skulle dyka upp i tv-rutan och när han väl gjorde det blev jag glad :) Kul att han var med men det han berättade var sorgligt..
Detta fick mig även att tänka tillbaka och minnas saker jag har gjort i mitt liv. Inte dom bästa sakerna direkt. Och när jag verkligen tänker på vad jag gjorde kan jag knappt förstå det, även om jag fortfarande känner så ibland.. Men det är hemskt att tänka så och det är tur att det aldrig har gått längre, att det vid en viss gräns tog stopp.

Det var väldigt intressant att lyssna på, och jag blir alltid så glad när jag ser er, takida :)
Ni har ju gett mig så otroligt mycket. <3